| 63 Kapitlet |
1 |
En psalm av David, när han var i Juda öken.
|
2 |
Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.
|
3 |
Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.
|
4 |
Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.
|
5 |
Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.
|
6 |
Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,
|
7 |
när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.
|
8 |
Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.
|
9 |
Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
|
10 |
Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.
|
11 |
De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.
|
12 |
Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.
|